Vinsatser
- hembryggning,
vintillverkning på enklaste sätt.
Turbo används bara till mäsk,
inte till vin. Läs om turbojäst
här.
Aktivt kol eller reverse osmos?
| Vinsatser - vinbryggning lätt och snabbt. Hembryggning och vintillverkning |
| VINSATS-TYPER | ||
| Snabbvin | ||
| Super-snabbvin | ||
| Starkvin | ||
| Super-starkvin | ||
| Druv-vinsatser | ||
| Frystorkade vinsatser | ||
| INUTI DIN VINSATS | ||
| Vinjäst mm | ||
| Druvsaft | ||
| HUR GÖR MAN VIN? | ||
| Utrustning | ||
| Steg för steg | ||
| Vintillverkning tips | ||
| ÖVERKURS | ||
| Beräkna alkohol | ||
| Vinsatser: Inuti vinsatsen - vinjäst, klarning mm |
|
| En modern vinsats brukar förutom själva råvaran (druvsaft t ex) innehålla följande påsar: | |
|
Vinjäst/näring Vinjäst och näring brukar vara blandade tillsammans i samma påse men det förekommer äldre typer av vinsatser eller specialtyper (t ex Willes Superstark) där man av olika skäl har jästen i en påse och näringen i en annan. Jäst och näring tillsättes alltid i början. |
![]() |
|
Jässtopp Moderna jässtopp innehåller två komponenter (i samma påse): En bisulfit och oftast kaliumsorbat (E202, E223). Ena komponenten avbryter jäsningen och den andra konserverar vinet. Konserveringen innebär att man hindrar vinet från att oxidera under lagringen vilket annars märks genom att vinet blir brunt och ändrar smak. Jässtopp tillsättes alltid efter jäsningen. Kontrollera att jäsningen verkligen är över innan du häller i det, du kan inte backa sen och starta om jäsningen. Klarningsmedel De flesta klarningsmedel är 2-komponents och ligger packade i två olika påsar som tillsättes antingen samtidigt eller med en kort tid (max 1 dygn) emellan. Äldre typer är baserade på gelatin + kiselsol. Nyare s.k. superklarningsmedel är baserade på kiselsol + chitosan och är mycket snabbare och säkrare. Klarningsmedel tillsätts alltid efter jässtoppet, efter att man har skakat ur all kolsyra. Ekspån (kvalitets-vinsatser) Ekspån finns i vissa vinsatser av högre kvalitet. Syftet med ekspån är att få samma smak som om vinet hade varit lagrat en tid på ekfat. Riktigt bra vinsatser har olika typer av ekspån för olika viner eftersom t ex en Chardonnay lagras på en typ av ekfat och en Cabernet Sauvignon på en annan. Detta är dock mycket ovanligt och vi har bara sett några märken (DOC's, Grand Superior) som har gått så långt. Pektoenzym (frystorkade vinsatser) Kallas även pectolas. Används normalt bara i samband med torkad frukt och där behövs det för att bryta ner pektin som finns naturligt i frukten men som skulle försvåra klarningen. Vinsatser på druva har inget pektin så pektoenzym är onödigt här. Pektoenzym tillsättes i början av jäsningen men kan även tillsättas efteråt i de fall man har problem med klarning, t ex vid viner på egen frukt. Bentonit (vissa vinsatser) Används i vissa typer av vinsatser för att förbättra klarningen och påverkar även smaken något till det bättre. Med nya s.k. superklarningsmedel har dock bentonit försvunnit bort mer och mer även om det har en liten positiv effekt på smaken. Bentonit tillsättes normalt i början av jäsningen. Citronsyra (frystorkade vinsatser) Används normalt bara i vinsatser på torkad frukt eftersom den naturliga syran i fruktsaften försvann vid frystorkningen. Citronsyra tillsättes normalt i början av jäsningen. |
|
| Vinsatser - Ölsatser - Mäsk - Turbojäst - Alkohol - Vinbryggning - Ölbryggning - Destillation - Hembränt |